Hoppas det är en fas... för sånt här skrikande vill jag inte ha varje dag. Vi har haft några dagars skrikkaos då inget duger. Blöja bytt, matad och rapad och borde inte vara trött efter en timmes sömn men ändå skriks det för full hals. Det enda som faktiskt funkar en liten stund är att ligga och sprattla på skötbordet. En liten luring fick bli att hälla upp ett bad och det avledde uppmärksamheten tillräckligt så den lille ledsne gaphalsen fattade att nu var det faktiskt dags för kvällsmat och nattning.

Snart (inom en odefinierad snar framtid) är det dags att köra igång med träningen inför tjejmilen! Hittills har det ju bara varit promenader som gällt men det börjar väl bli dags att känna lite på löpsteget och se om bäckenbotten och alla fogar håller för några minuters långsam jogging. Vill ha nya joggingskor!